Vad sa du?
Språk är härligt, det är så vi komuniserar både medvetet och omedvetet.
Det medvetna, talet och orden, kan presentera en verklighet som personen önskar eller tolkar. Medan det omedvetna, kroppsspråket, oftast berättar en annan form av sanning. Om personen säger "visst kan du göra så" och låter irriterad, bör vi då göra som personen säger eller hur den låter?
Någonstans känns det som att det medvetna språket begränsar oss eftersom vi inte kan förklara allt. Försök bara att förklara var en stol börjar och slutar, hittar du svaret så berätta det gärna för mig.
Ordet som är så starkt blir svagt när vi inte kan öppna nya dörrar. Så fort vi har en bestämd definition på ett objekt eller händelse, så är vi fast. Då låter vi inga nya tolkningar komma fram, eftersom vi redan har sagt att så här är det. Tänk om vi sa att fåglar kan inte flyga, att det var den fasta definitionen på en fågel = något landfast. Vad händer när vi ser en fågel flyga då?
Det medvetna, talet och orden, kan presentera en verklighet som personen önskar eller tolkar. Medan det omedvetna, kroppsspråket, oftast berättar en annan form av sanning. Om personen säger "visst kan du göra så" och låter irriterad, bör vi då göra som personen säger eller hur den låter?
Någonstans känns det som att det medvetna språket begränsar oss eftersom vi inte kan förklara allt. Försök bara att förklara var en stol börjar och slutar, hittar du svaret så berätta det gärna för mig.
Ordet som är så starkt blir svagt när vi inte kan öppna nya dörrar. Så fort vi har en bestämd definition på ett objekt eller händelse, så är vi fast. Då låter vi inga nya tolkningar komma fram, eftersom vi redan har sagt att så här är det. Tänk om vi sa att fåglar kan inte flyga, att det var den fasta definitionen på en fågel = något landfast. Vad händer när vi ser en fågel flyga då?
Kommentarer
Trackback